Stockholms stadion år 2030?

Med centerns utspel häromdagen om en ombyggnad av Stockholms stadion har en fråga som legat begravd de senaste åren återigen aktualiserats.
Vi vet att en ombyggnad av Stockholms stadion endast är ett alternativ om skyddsmärkningen på stadion ändras eller helt tas bort, vilket redogjorts tidigare i bloggen. Men är Stockholms stadion ett realistiskt långsiktigt alternativ till en helt nybyggd arena? Vilka ändringar är nödvändiga för att DIF kan spela kvar på stadion 20-30 år framöver?

Den kanske viktigaste frågan är om DIF helt får ta över driften och ägandet av arenan. Utan ett driftövertagande är stadion inte ett alternativ. Med den frågan kommer också frågan om övrig verksamhet som DIF kan driva på arenan. På en nybyggd arena har DIF varit tydliga med att extra inkomster i form av hotell, gym, pubar och liknande verksamheter är avgörande för att en ny arena ekonomiskt skulle vara möjlig. Så vad är möjligheterna på stadion? Eftersom markytan runt arenan är ytterst begränsad blir frågan vad man rimligtvis kan bygga i själva arenan. Om man utgår från att fondläktaren helt rivs finns möjlighet att bygga om den på ett sätt så att kommersiella lokaler kan rymmas. Man måste tänka på att lokalerna, med stadions utformning, samtidigt måste rymma mycket av andra utrymmen som omklädningsrum, pressrum, VIP-utrymmen osv. Det blir en utmaning att “hitta” ytor för kommersiell verksamhet på ett ombyggt stadion, förutsatt att vi överhuvudtaget får lov att driva kommersiella lokaler på eller runt arenan.

Den andra frågan är själva utformningen av läktare och planen. Är det överhuvudtaget möjligt att utforma arenan efter UEFA:s nuvarande och kommande krav? Var bygger man VIP-loger? Då en utbyggnad av taket är nödvändig på sikt, hur löser man konstruktionen när man har en begränsad yta att röra sig med utanför arenan. Vad blir kostnaden för det? Komfort på stolar, vanliga men även mer plats för VIP-folk och extrautrymmen för handikappade. Finns det möjlighet att bygga ut t ex antalet toaletter så de överensstämmer med UEFA:s bestämmelser? Kan man ändra insläppen på arenan för utökad publikkapacitet?

I centerns utspel kunde man läsa att en ombyggnad av stadion skulle kosta ca 200 miljoner kronor. Som jämnförelese kan nämnas att när Berlins Olympiastadion byggdes om för VM 2006 hamnade kostnaden på 242 miljoner euro dvs en bra bit över 2 miljarder kronor. Jag är mycket medveten om att stockholms stadion är en betydligt mindre arena, men jag vill med detta exempel påpeka att en arena från 1912 inte nödvändigtvis behöver bli billigare renovera än vad det skulle kosta att bygga en helt ny arena.

/Nicos Harrysson

DPA kommenterar K-märkningen

Här är den beryktade så kallade K-märkningen som det diskuteras så mycket om, notera att beslutet fattades efter ”bara” 27 års löfte från Stockholms stad att byggnadsminnesförklara Stadion vid övertagandet.

Här nedan kommer beslutet som länsstyrelsen har fattat med DPA: s synpunkter. De fem punkterna nedan är alltså de som hindrar DIF från fortsatt spel på Stockholms Stadion enligt många men vi i DPA ser inte dessa fem punkter som ett oöverskådligt hinder, vi ser istället att möjligheten finns för en fortsatt framtid för Djurgårdens IF på Stadion om man bara ska se till den så kallade ”K-märkningen”. Självklart finns det många faktorer förutom byggnadsminnesförklaringen som spelar in men här ska vi koncentrera oss på de fem punkterna.

Länsstyrelsen i Stockholms Län
Beslut 1990-04-05

Byggnadsminnesförklaring av Stockholms Stadion, Norra Djurgården 1:1, Norra Djurgården, Stockholms stad.

Den 1 juli 1964 överläts Stadion från staten till Stockholms stad med äganderätt till anläggningen och nyttjanderätt till marken. Marken tillhör staten och lyder under Djurgårdsförvaltningen. Området saknar detaljplan och områdesbestämmelser. Staden har i avtal med staten den 11 december 1963 förbundit sig att verka för att Stadionanläggningen upptas som byggnadsminne.

Riksantikvarieämbetet väckte den 30 juni 1966 fråga om att förklara Stadion för byggnadsminne.

Ärendet överfördes 1976 till länsstyrelsen, som efter en decentraliserngsreform detta år beslutande i byggnadsminnesärenden.

Ståthållarämbetet/Djurgårdsförvaltningen har i yttrande den 12 oktober 1989 medgivit att Stadion byggnadsminnesförklaras med föreslagna skyddsföreskrifter.

Kommunstyrelsen i Stockholms stad har i yttrande den 21 februari 1990 med vissa påpekanden tillstyrkt en byggnadsminnesförklaring.

_______________________

Stockholms Stadion byggdes 1910-12 om huvudarena för 1912 års Olympiska spel i Stockholm. Byggherre var Centralföreningen för idrottens främjande och arkitekt var Torben Grut (1871-1945)

Stockholms Stadion var vid sin tillkomsttid en unik anläggning som under många år kom att tjäna som förebild för andra idrottsarenor runt om i världen. Den är byggd i en nationalromantisk anda, inspirerad av medeltida försvarsmurar med torn. Det hantverksmässiga kunnandet och materialens äkthet är mycket viktiga komponenter i byggnaden. Stadionbyggnaden bevarar fortfarande sin ursprungliga karaktär.

Eftersom Stockholms Stadion är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde förklarar länsstyrelsen med stöd av 3 kap 1 § lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) Stockholms Stadion för byggnadsminne.

Länsstyrelsen meddelar enligt 3 kap 2 § samma lag följande skyddsföreskrifter.

1. Stadionbyggnaden – fondläktaren i norr undantagen – biljettkiosker vid huvudentrén samt smidesstaketet får inte rivas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.

DPA:s kommentar: Denna punkt påverkar inte en eventuell ombyggnation till det negativa. Vi vill behålla Stadions utseende och yttre eftersom det tillhör den stora charmen med Stadion. Att staketet runt Stadion inte får rivas eller till sitt yttre byggas om påverkar insläppen vid en eventuell ombyggnation eftersom insläppen inte är ultimat utformade men det går att förändra de biljettkiosker som finns (förutom den vid Valhallavägen, huvudentrén).

2. I Stadionbyggnadens inre – fondläktaren undantagen – får inte sådana åtgärder vidtagas som medför ingrepp i den ursprungliga stommen.

DPA:s kommentar: Här är frågan exakt vad som menas med stommen men att fräscha upp Stadions inre får man göra och den ska underhållas enligt punkt 4. Stommen kan behållas och innandömet kan förändras så att de passar DIF bättre.

3. Stadionbyggnadens huvudstruktur vad gällande arkitekturens slutenhet, läktarhöjd samt bänkutformning skall bevaras. Stadionanläggningen får ej överbyggas.

DPA:s kommentar: Här är en av de stora punkterna eftersom DIF vill ha högre publikkapacitet. Att det inte får byggas ett tak känns som oviktig sak i jämförelse med fortsatt DIF spel i t.ex. Akalla. Publikkapaciteten kan ökas genom att sänka fotbollsplanen och borttagandet av löparbanorna. Att bänkutformningen ska bevaras känns som en punkt som ganska lätt kan tas bort ur byggnadsminnesförklaringen speciellt om DIF/Staden kan garantera att bänkarna återbyggs till den ursprungliga utformningen vid en eventuell framtida flytt från Stadion.

4. Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård och underhållsarbeten skall utföras på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar.

DPA:s kommentar: Denna punkt följer inte Stockholms stad speciellt bra, förfallet är på vissa ställen långt gången och de underhållsarbeten som förs känns bara som en förlängning av det totala förfallet. Underhållet vid ett övertagande av DIF i alla avseenden kommer att bli avsevärt bättre jämfört med idag och framförallt kommer det bli bättre jämfört med om vi flyttar ut och ingen längre använder arenan.

5. Det till Stadion hörande området, som markeras på karta, tillhörande dessa föreskrifter, skall hållas i sådant skick, att byggnadernas utseende och karaktär inte förvanskas.

DPA:s kommentar: Vi vill inte förvanska karaktären och utseendet kring Stadion vi vill förbättra den genom att tydligare visa att det är Djurgårdens hemmaplan.

Länsstyrelsen lämnar utan kostnad för ägaren råd och anvisningar i fråga om vård och underhåll.

Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen enligt 3 kap 14 § lagen, om kulturminnen m.m. lämna tillstånd till att ett byggnadsminne ändras i strid mot skyddsföreskrifterna.

Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder ändringen. Villkoren får avse hur ändringen skall utföras samt den dokumentation som behövs.

Enligt 3 kap 21 § samma lag gäller detta beslut omedelbart även om det överklagas.

Detta beslut kan överklagas till kammarrätten enligt anvisningar på bilaga.

I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit byråchef Mats Larsson, beslutande, länsantikvarie Jan-Bertil Schell, länsassessor Karl Henrik Ziefvert samt byrådirektör Henric Falkman, föredragande.

Vi i DPA anser att byggnadsminnesförklaringen är inget omöjligt hinder för att modernisera stadion och samtidigt behålla dess charm och särprägel. Om den politiska viljan finns går det att bygga om stadion så att Djurgårdens IF i överskådlig framtid kan använda arenan som hemmaplan.



/Kim Sundman

Möjligt att vara kvar på ombyggt Stadion?

I DN kunde man idag läsa om Centerpartiets Per Ankersjös utspel om att bygga om Stadion till en renodlad fotbollsarena och låta DIF ta över driften av den. Centern har för tillfället inget att säga till om i Stockholmspolitiken men om de fortsätter att fiska röster med utspel som dessa så kan de nog räkna med att mångdubbla sina få röster från förra kommunalvalet.

I realiteten är Stadions ombyggnad inte främst en politisk fråga. Vad som krävs är att Stockholms friidrott lämnar Stadion för gott och att Länsstyrelsen tar ett beslut om att häva K-märkningen av åtminstone vissa delar av Stadion.

Att få bort friidrotten från Stadion borde inte vara svårt. På det nationella planet så har Friidrottsförbundet bestämt sig för att ha Göteborg som huvudsäte. Med andra ord kommer Stadion endast användas för friidrottsändamål som träningsarena, SM-tävlingar och till DN-galan vars framtid i vissa avseenden är osäker.

Vad gäller Länsstyrelsens möjlighet att häva delar av K-märkningen på Stadion vill jag hänvisa till en text här på bloggen som är på ingång. Vad jag kan konstatera är att det är långt ifrån omöjligt.

Stadion som alternativ är idag ett fullgott sådant om man jämför det med de icke-existerande (Kista & Akalla) eller omöjliga (Loudden & Östermalms IP) förslag som finns i övrigt.




Klickbar bild



Vad tycker du? Kommentera gärna så att vi kan bilda oss en uppfattning om gemene Djurgårdares uppfattning!



/DPA genom Richard Nordström

Angående Djurgårdens brev till kommunen

Arenafrågan:Brev till Staden



Det är glädjande att konstatera att Djurgårdens offentliga uppfattning i det publicerade brevet är, i stort sett, i linje med deras supportrars viljor.

De av kommunen föreslagna alternativen för en arena för Djurgården är, som kan läsas i tidigare inlägg i denna blogg, oacceptabla. Brevet till kommunen visar med önskvärd tydlighet just det.

Tonen i brevet är rak och budskapet klart. Samtidigt hålls dörren öppen för att komma överens med kommunen.



/DPA

Tidsplanen för Loudden klarnar

I gårdagens blogginlägg stod att läsa att Djurgården vill ha ett förtydligande av staden avseende när en arena vid Loudden kan vara aktuell. Tidigare indikationer har visat att det kommer ta lång tid att avveckla de verksamheter som idag bedrivs och sanera marken där arenan kan tänkas stå. En fingervisning ges kanske i dagens DN.

Igår togs det första symboliska spadtaget i bygget av en helt ny stadsdel vid Värtahamnen. Planerna inbegriper vattennära bostäder av hög standard i olika utformningar, kontorsbyggnader och diverse kulturella begivenheter. En av de av staden önskade byggnaderna är som bekant Djurgårens framtida arena. Den skulle ta plats vid Loudden där idag en mängd oljecisterner härbergerar. Artikeln bekräftar den nedslående tidsplanen som tidigare nämnts. En arena för Djurgården skulle inte vara klar för än 2020.

Stadens initiativ att förädla området vid Värtahamnen bör uppmuntras. Det är idag ett område som besitter stor potential men som utnyttjas av verksamheter som förfular området och som hör hemma långt utanför innerstaden i en modern storstad. Liksaå skulle en arena säkert passa in i området och närheten till Djurgårdens urprungsområden gör Loudden till ett geografiskt sett bra alternativ.

Emellertid är 12 år en evighet i fotbollsvärden. Under de tolv åren som vi skulle få vänta på en arena vid Loudden skulle Djurgårdens IF sakta vittra sönder. Vi skulle under väntetiden sannolikt tvingas ut till Solna eller Hammarbys/kommunens arena vid Globen för att fortsätta kunna bedriva vår verksamhet på elitnivå. Loudden är av ovan angivna skäl det minst dåliga alternativet av de förslag som staden lade fram för oss men är ändå oattraktivt på grund av den aktuella och oacceptabla tidsplanen.



/Richard Nordström

Rapport från bolagsstämma i Djurgårdens Fotboll AB

Eftersom Djurgårdens Fotbolls AB verksamhet inte bara består av att betala för spelare som klubben vill ha utan även går ut på att hjälpa klubben med planeringen av en framtida arena så är det väl på sin plats att DPA informerar om vad som sades under bolagsstämman då 2007 års verksamhet skulle sammanfattas. Med andra ord kommer inte några ord slösas på att berätta om räkenskaper och skattefrågor utan endast de bitar som berör oss kommer redogöras för.

1) Verkställande direktör Alf Johansson gjorde för aktieägarna en summering av läget i arenafrågan och klargjorde hur vi hamnat där vi är. En aning deprimerande ord som är väl kända av de flesta av oss och som kan läsas i tidigare inlägg på vår blogg.

2) Enligt uppgifter så fattades beslutet att motsätta sig en arena på Storängsbotten enhälligt av det kungliga rådet där, förutom slottsfogde Gunnar Haeger, även kungen själv deltar. Storängsbotten är enligt Alf ett, för tillfället, stängt alternativ.

3) Djurgården ska nu be kommunen göra om sitt förslag på marktilldelning för en arena på kommunens mark eftersom de tidigare förslagen inte var godtagbara. Dessutom vill Djurgården ha en mer detaljerad tidsplan för vad som kommer ske på Loudden för att få klarhet i hur många år fram i tiden ett arenabygge ligger.

5) Alf berättade att Djurgården Fotboll AB betalat en del av de kostnader som uppstått för att undersöka var och hur en arena skall byggas. Om mark kan hittas så är Djurgården Fotboll AB berett att kliva in som (del)finansiär av bygget.

4) Möjligheten för styrelsen att besluta om en nyemission av aktier i Djurgården Fotboll debatterades en stund. Några av de äldre och mer nogräknade aktieägarna i församlingen uppmärksammade att styrelsen ville kunna sätta aktieägranas företrädesrätt ur spel vid en eventuell framtida nyemission. Företrädesrätten betyder i korthet att en Anschutz eller Stefan Persson som vill pumpa in pengar i bolaget för att finansiera bygget av arenan snällt skulle få vänta på att de redan befintliga aktieägarna köper de nyemitterade aktierna. Enighet nåddes om att företrädesrätten skall bestå.



/Richard Nordström